Upp och ner
Just nu går det upp och ner, jag kan inte slappna av. Varje litet tecken övertolkar jag och får allting till att ett nytt missfall har börjat. Det hjälper ju inte att jag har ont som man har vid mens, det är ju ligamenten som töjer på sig men det känns väldigt obehagligt. Jag försöker hitta på saker och inte gräva ner mig....men det är väldigt jobbigt. Hur ska jag orka i 30+ veckor till av denna oro? Bakade kakor till barnen iallafall, normalt är jag väldigt duktig hemmafru, hemmet är skinande rent, barnen får hemlagad mat och jag bakar väldigt ofta. Just nu är det lite tvärtom faktiskt.
På kvällarna mår jag så illa att jag inte har någon lust att göra någonting alls. Men dagtid är det enklare, men de flesta arbetar ju. Tur att jag har Mia som är ledig då och då på dagarna.
Jag fick ännu en blödning och som vanligt förväntar jag mig det värsta, jag sprang till min gynekolog och hjärtat tickar på som vanligt därinne. Det är tydligen modrkakan som ligger långt ner och orsakar blödnigarna. Det tröstar inte mig direkt men ingenting att göra åt just nu. Jag tar en dag i taget just nu....
Idag är jag i 7+3 enligt mina egna beräkningar och imorgon inskrivning hos MVC.
